News
Calendar
Pressroom
CV
Biography
Pictures
Books
Articles
Top10 Lists
Contact
Links

In Defence of Global Capitalism
 
Globalisation is Good



Latest:

2012-11-09
Ny bok: Hjärnrevolutionen. Köp hos Bokus eller Adlibris.

More news ->


 


2014-04-21    
Search the site with Google:

 
 
      

GlobLog - February 2013
A direct link to each entry is obtained by using the button below the entry.


Thursday, 21/2/2013:

16:19 - PRATAR HJÄRNA: 

Torsdag 21 februari kl 18.30 talar jag om min bok HjärnrevolutionenStockholms stadsbibliotek.



Tuesday, 5/2/2013:

10:20 - FÖR UNDERSYSSELSATTA ARGUMENTATIONSANALYTIKER: 

Man kan alltid lita på Tino Sanandaji om man behöver någon som en femtielfte gång ska ge en felaktig beskrivning av ens position, påstå i ett mail till forskare att vi skulle ha hävdat att denna forskare delar denna felaktiga beskrivning, och sen utropa seger när denna forskare inte håller med om denna felaktiga beskrivning. Det är frestande att avslöja hans argumentationsmetoder en gång till, men livet är kort, man ska också jobba för att få in hyran, folk säger till mig att de slutade bry sig för tolv replikväxlingar sedan, och det finns debattörer som vill diskutera sakfrågan på andra håll som är värda att ta på allvar. Och det finns några gem som måste sorteras.

Så i stället överlåter jag på ev intresserade att tillämpa det ni lärde er på argumentationsanalysen (5p) på Sanandajis senaste. I vår bok gav Segerfeldt och jag många argument för invandring, bl a ett ekonomiskt för mottagarlandet, där vi visade att flertalet forskare ser en vinst av invandring i allmänhet (vi skrev alltså inte att "unskilled immigration is always a net benefit to the welfare states", utan skrev tvärtom att som politiken fungerar i Sverige i dag kan det t o m vara en ekonomiskt förlust).

Så varsågoda, gör nu en pro/contra-analys på Sanandajis senaste. Bonus för mycket och adekvat bruk av begrepp som straw man, Aunt Sally och halmdocka. Den som presterar den bästa analysen vinner en inramad kopia av Pia Orrenius powerpoint-bild "Q: How do immigrants contribute to economic growth? 1) Account for a large and growing share of new workers, both skilled and unskilled, 2) Are mobile and move to where jobs are. 3) Respond to business cycles, making the Fed’s job easier".



Friday, 1/2/2013:

13:23 - VAD SÄGER EKONOMERNA OM MIGRATION?: 

Eftersom den ekonomiska kärnfrågan (det finns andra än de ekonomiska) i denna diskussion är om vi korrekt har redogjort för vad ekonomer anser om invandringens effekter på mottagarlandet. För att sprida kunskap om det har Migro nu publicerat en citatsamling: Vad säger ekonomerna om migration?



08:41 - FYRA FORSKARE OCH EN BEGRAVNING: 

Om någon här har följt Tino Sanandajis blogg tidigare vet ni att han gärna förklarar att han har vunnit de debatter han har deltagit i. Diskussionen om det finns forskningsstöd för att mottagarländer i allmänhet vinner på invandring är inget undantag. Fredrik Segerfeldt och jag har redan skrivit en lång, sammanfattande replik, och kommer att bena ut hans fortsatta påståenden i ett senare, sammanfattande svar, eftersom diskussionen blir helt oöverskådlig på bloggar och i kommentarsfält, men det finns en aspekt som många har frågat om, som jag ska behandla så kort jag kan.

Efter att ha varit i mailkontakt med tre forskare som diskussionen handlar om hävdar Sandaji nu att alla ”alla 3 stödjer hur jag citerade dem. Har Johan Norberg någon kommentar till detta?” (För av något outgrundligt skäl vill Tino nästan aldrig nämna min medförfattare vid namn…)

Jo, tänk för att jag har det:

 

Den första - och andra - forskaren

Sanandaji hävdar att Greg Mankiw har givit honom rätt för att Mankiw har sagt att han inte är migrationsforskare – och därför kan vi inte åberopa honom – och i stället hänvisar Mankiw honom till den verkliga experten, Pia Orrenius.

Detta är surrealism av en sort som Dalí hade funnit överdriven, för det var inte vi som åberopade Mankiw. Det var Sanandaji som gjorde det. Vi svarade att Mankiw tvärtom menade att invandring är en vinst och borde bli liberalare och använde det retoriskt för att visa att även ekonomer Sanandaji åberopade stod på vår sida. Och då är vi alltså oseriösa för att vi talar om vad Mankiw tycker, när det egentligen är Orrenius som är central. Hå, hå, jaja.

Problemet för Sanadanji är bara att Orrenius också står för motsatt ståndpunkt, och bland annat deklarerar att ”Contributions of immigrants to economic growth are enormous”.

Så Sanandaji åberopar alltså två forskare – och båda stödjer vår uppfattning, och så utropar han seger för att en av dem förklarar att han inte är migrationsforskare!

Man kommer att tänka på Pyrrhus.

 

Den tredje forskaren

Vi klagar på att Sanandaji, när han talar om förluster på invandring genom att använda ett citat från George Borjas som är så lämpligt avklippt så att man inte ser att denne finner en vinst för samhällsekonomin av invandringen på ca 6-7 miljarder dollar årligen. Nu skriver Sanandaji att ”7 miljarder är en delpost, inte den sammanlagda effekten för ekonomin som diskussionen gällde. Varför ska jag ta med en delpost?”

För att det inte är en delpost, utan själva resultatet av Borjas studie. Det är så mycket samhällsekonomin växer genom den specialisering som invandrare möjliggör (enligt en mycket enkel modell, förvisso). Att utelämna det är att utelämna hela substansen i Borjas studie – som vi använder just i ett sammanhang där vi skriver om vinster för ”mottagarlandets ekonomi”. Vi skriver tydligt att det handlar om de dynamiska effekterna på arbetsmarknaden och i ekonomin av invandrares arbete.

Men Borjas jämför också sin siffra över sådana vinster med beräkningar från annan forskning för den statsfinansiella vinsten/kostnaden för invandringen (han hävdar själv att han inte har en aning om vem han ska tro på där) och menar att höga bedömningar av kostnader gör att de infödda t o m kan förlora på invandring.

Sanandaji menar att man ska dra av denna statsfinansiella kostnad från den samhällsekonomiska vinsten för att få fram ”den sammanlagda effekten för ekonomin”, och eftersom några av bedömningarna av kostnader är större än vinsten skulle det alltså vara negativt för ekonomin med invandring.

Nationalekonomen Andreas Bergh förklarar varför det inte går att räkna så:

”’Immigration surplus’ på 7 M$ är en samhällsekonomisk vinst. ’Net fiscal costs’ är effekten på det offentliga budgetsaldot. Det är alltså inte fallet att man ska summera dessa två för att få hela den samhällsekonomiska effekten. (Borjas använder ordet ’compare’)

(Orsak: En utbetalning av skattefinansierade bidrag om X dollar ger en fiskal kostnad på X dollar, men den samhällsekonomiska kostnaden är bara snedvridningen orsakad av skatteindrivandet av X)

 När Sanandaji trots detta insisterar på att räkna så, svarar Bergh lakoniskt:

”Jag har aldrig tidigare stött på en ekonom som vill räkna så. Det är absolut inte enligt praxis.”

Men det kanske gäller andra regler om man är superekonom. Så varför tycker då Sanandaji att han ändå har vunnit debatten? För att han får ett svar från Borjas, som säger ”You are right, and they are wrong.”

Men den uppmärksamma läsaren tittar inte bara på svaret, utan också på frågan, för Sanandaji frågar Borjas om något helt annat än det ovanstående: han hävdar i sitt mail till Borjas felaktigt att jag och Segerfeldt skulle ha hävdat att den samhällsekonomiska vinsten i kronor och ören alltid är större än den statliga omfördelningen inom landet – oberoende av vilket mått på omfördelning Borjas väljer (”My opponents write that you concluded that the net effect is positive and that the economic surplus exceeds the fiscal cost”).

Men det har vi inte gjort, och det beror på vilken typ av politik som bedrivs i landet – om den skapar jobb eller utanförskap. Det är ett skäl till att vi uttryckligen skriver att ”Det är sannolikt sant att man inte kan ha helt fri invandring samtidigt som man har en välfärdsstat av svenskt snitt.”

Senare beräkningar från National Research Council tyder visserligen på att amerikanska invandrare är en statsfinansiell vinst:

”The average fiscal impact of immigrants under the baseline assumptions is positive in part because they tend to arrive at young working ages, in part because their descendants are expected to have higher skills and incomes, in part because they pay taxes for some items, such as national defense and interest on the federal debt, for which they do not impose costs, and in part because they will help to pay the public costs of the aging baby-boom generations.”

Men för all del, de beräkningarna kan förstås också diskuteras, och jag ligger nära Borjas slutsats att vi inte har en aning om vad vi ska tro på. Och ett par av de beräkningar som Borjas nämner skulle innebära att statens kostnad är större än samhällets vinst, så självfallet skulle det vara fel att utesluta möjligheten. Hade jag fått frågan så hade jag – liksom Borjas – svarat att det inte går att utesluta och att någon som påstods utesluta det hade fel (”you are right, and they are wrong”).

Det har aldrig varit vår poäng. Vår poäng är en annan – att det viktigaste och intressantaste är den samhällsekonomiska effekten, och att vi sedan genom politiska förändringar ser till att den vinsten inte används till att hålla folk i utanförskap med höga skatter och bidrag.

 

Den fjärde forskaren

Och så till slut Jan Ekberg. Sanandaji förnekar att han har lyft en av Ekbergs slutsatser (”summan av dessa effekter är mycket små eller obefintliga”) från ett område till ett annat. Om du verkligen är nyfiken på detta ska du inte lita på mig och inte lita på Sanandaji, du ska klicka på den här länken, där studien finns och undersöka själv. På sid 10 hittar man det citat Sanandaji använder:

”Ett stort antal empiriska studier från olika invandringsländer visar dock att summan av dessa effekter är mycket små eller obefintliga [min fetning]. Det finns således inte mycket stöd för att tro att efterkrigstidens invandring till Sverige skulle ha reducerat möjligheterna på arbetsmarknaden för den infödda arbetskraften i dess helhet.”

Det handlar alltså om en försumbar effekt på den inhemska arbetskraften, inte om en försumbar effekt på ekonomin i stort, som Sanandaji skrev. Först i nästa stycke tar Ekberg upp frågan om effekten på ekonomin i stort: ”Det är även tänkbart att invandring påverkar tillväxten i BNP per capita och därmed genomsnittlig inkomstnivå för infödda.” och först på sid 11 kommer slutsatsen om detta:

”Slutsatsen är att invandringens effekter på den ekonomiska tillväxten kan gå i olika riktningar. Det är också svårt att empiriskt undersöka frågan. Den empiriska forskning som finns har gett olika svar och mer forskning behövs.”

Det är en mycket mindre optimistisk slutsats än andra forskare på området har kommit fram till, men att det är svårt att studera det empiriskt och kräver mer forskning är något helt annat än att vi skulle veta att effekterna är ”mycket små eller obefintliga”.

Men Sanandaji utropar än en gång seger, för han har fått svar på ett mail till Ekberg:

”Jag tycker att du har rätt. Frågan om invandringens ekonomiska effekter är i allt väsentligt beroende om invandrarnas integration på arbetsmarknaden. … Vid svag integration på arbetsmarknaden blir tillskottet till BNP genom invandring mindre än den ökning i befolkning som invandring ger upphov till. Vi skulle i så fall få lägre BNP per capita än utan invandring. Det är också svårt att se några dynamiska effekter om invandrarna inte är på arbetsmarknaden.”

Men det är, ursäkta mig, fullkomligt självklart att vinsterna har att göra med jobb och företagande. Om folk bara kommer hit och blir skatteförsörjda ger det naturligtvis inte någon ekonomisk vinst (om inte deras barn osv gör det). ”När många lever på bidrag i stället för att jobba får de mer från staten än vad de betalar in”, som vi skriver.

Varenda en av de förklaringar som gör att invandringen är en ekonomisk vinst som vi skriver om i vår bok bygger på att invandrare arbetar. Och vi inleder hela kapitlet om reformer för att öka förvärvsfrekvens med att skriva att dessa vinster förmodligen inte gäller Sverige för ögonblicket pga att vi har så låg förvärvsfrekvens.

Om någon hade sagt att invandringen skulle ge dynamiska effekter på arbetsmarknaden även om invandrarna inte är på arbetsmarknaden hade jag sagt att den personen nog hade en screw loose. Så varför tror Jan Ekberg att vi hävdar något så obegripligt? Jag har mailat honom och frågat, och det var som jag misstänkte inte vår bok som han läst, utan referat och utbrutna citat som Sanandaji presterat.

En begravning?

Återigen, frågan om hur vi ser till att folk invandrar till arbete i stället för bidrag borde vara huvudfrågan i den här debatten, och jag är mycket nyfiken på Tino Sanandajis svar i det sammanhanget. Jag skulle gärna begrava dessa stickspår och auktoritetshänvisningar och gå vidare, men så länge Tino Sanandaji fortsätter att spotta ur sig felaktigheter och halmgubbsbeskrivningar av vad vi tycker måste vi fortsätta att visa och dokumentera det.

Tack för ert tålamod.



 

Send this page to a friend
Adapt this page for print
 


For technichal inqueries regarding this site, please contact webmaster@johannorberg.net