GlobLog - July 2009
A direct link to each entry is obtained by using the button below the entry.

16:01 - ARTICLE IN EUROPEAN VOICE: 

In an article in European Voice, Johnny Munkhammar and I discuss the dangers of giving artifical life support to bad investments and failed businesses:

"In the midst of the worst crisis in half a century, it is easy to forget that the real problem is not the bust but what preceded it: a boom filled with bad investments."

09:06 - HERE WE GO AGAIN (AND AGAIN): 

"Det akuta problemet i Sverige är de liberaler som märks i debatten. Liberala populister (oxymoron för ett halvt sekel sedan, nästan en tautologi i dag) pekar på en djup formulering i någon bok, daskar näven i bordet och kräver avskaffandet av en tariff. Man handplockar bekräftelser, upprörs av invändningar, raljerar över meningsmotståndare.

Ett skäl kanske är att man inte förstår den problematiska relationen mellan politisk filosofi och politik. Resultatet blir ett mischmasch av bloggdjupsinnigheter, putslustigheter och politiska rekommendationer."

- Timbros Roland Poirier Martinsson fortsätter att dödförklara liberalismen och idiotförklara oss liberaler - som vanligt utan att våga namnge måltavlan.

(Tack Martin)

08:33 - DEN SOM ÄR SATT I SKULD: 

Och den som tror att USA kommer att kunna återbetala sina skulder utan att förfalla till inflation bör ta en titt på den kontinuerligt uppdaterade US National Debt Clock. I skrivande stund står den på 11 624 miljarder dollar, nej, 11 625, strax 11 626.

06:36 - JAG PÅ DN DEBATT: 

I dag skriver jag på DN Debatt om att ”Världsekonomin riskerar att drabbas av en ny kris”, eller åtminstone en långsammare och svagare återhämtning på grund av regeringarnas och centralbankers sätt att möta krisen.

"Bedömare tycker sig se allt fler gröna skott i världsekonomin, tecken på att den mest akuta krisen håller på att klinga av. Flera stora Wall Street-banker noterar rekordvinster och en rad bilgiganter på fallrepen tycks gå att rädda. De rekordlåga räntorna har sporrat nya investeringar och stabiliserat bostadspriserna.

Efter den turbulenta finanskrisen är det förståeligt att vi vill ta fasta på de ljuspunkter som syns. Men ljuset i slutet av tunneln kan vara ett mötande tåg. Dessa ytligt sett goda nyheter kan i själva verket tolkas som nya problem som bidrar till en trög återgång till normal tillväxt och i värs­ta fall en ny kris."

14:07 - BUYING AMERICAN? WATCH THIS FIRST: 

13:05 - THE BOLIVARIAN REVOLUTION MARCHES ON: 

I think P J O´Rourke once said that the only thing you need to know about socialism is that you can´t get good chinese takeout in China and that cuban cigars are rationed in Cuba.

Now he could add that you can no longer get Venezuelan coffee in Venezuela - once famous for one of the best quality Arabica coffee you could find.

16:38 - YTTERLIGARE EN OPTIMIST: 

Och apropå den infekterade debatten om huruvida världsfattigdomen minskar eller ej skrev Arenas Per Wirtén så här efter att ha läst Bollings bok:

"Men världen blir inte sämre. Den drastiska pessimismen i rubrikerna saknar ofta grund... Att andelen fattiga i världen minskar är ett förhållande som börjat gå upp för de flesta."

15:24 - OPTIMISMENS GOSIGA LJUS: 

Lasse Berg är en fascinerande person som man alltid ska lyssna till om man får chansen. I går kunde man höra hans sommarprogram i P1, och då sade han bl a så här om sina gamla farhågor om världens utveckling:

"Vilken tur att alla vi domedagsprofeter hade så himla fel."

Någon kallade mig, Lasse Berg och Hans Rosling för handelsresande i optimism, eftersom vi ofta skriver och talar om det som har blivit bättre, trots att de flesta trodde (och tror) att det skulle bli sämre.Om det verkligen finns en "överraska läsarna med goda nyheter"-genre har den just fått ett spännande nytillskott, som skriver detta: 

"Eftersom optimisterna nästan alltid får rätt är stora delar av vår intellektuella och politiska elit en samling förlorare."

Det är Dagens Nyheter-journalisten Anders Bolling, i boken Apokalypsens gosiga mörker (Bonniers) som jag just har läst. Där går han igenom hur världen har blivit mycket rikare, fredligare och miljövänligare medan journalisterna rapporterade om annat. Dessutom får vi lära oss att våldet mot barn och bland ungdomar har minskat, nattbussarna var stökigare förr och det finns faktiskt inga meteorologiska studier som pekar på att jularna var vitare när vi var små.

Man behöver inte hålla med om allt, men det är välskrivet och tankeväckande och det blir särskilt intressant då Bolling med sin journalistiska bakgrund ger exempel på hur medierna bara ser dåliga nyheter som goda nyheter (längre livslängd uppmärksammas som "fler cancerfall" och framgångsrika cancermediciner presenteras som att "läkemedelsnotan dyrare"). Han berättar om kolleger som medger att de fokuserar för mycket på det dåliga, men som i varje skarpt läge ändå alltid väljer den svartaste tolkningen av den mörkaste nyheten.

Konstaterandet "Vi kunde hantera ett ökat alkoholutbud. Det är faktiskt en ganska intressant nyhet. Vem har läst den?", tar rejälare när det framförs av en person med stor journalistisk erfarenhet.

Som Bolling konstaterar finns det bara en nyhet som alltid framställs som positiv av tidningarna, oavsett hur dålig den är: den egna tidningens upplageutveckling.

18:50 - PUBLICERAD PÅ DN KULTUR: 

I dag publicerade DN Kultur schyst nog mitt korta svar på Stefan Jonssons artikel (som har fått en helt apart rubrik). Intressant nog tar de sig inte rätten att få sista ordet.

17:25 - 40 YEARS AGO TODAY: 

Landing on the moon was a horrible waste of the taxpayers´ money, and the project hurt the chances for an ongoing, peaceful and commercial exploration of space. But going to the moon and back with less computer power than we have in a cellphone today was also a magnificent proof of mankind´s potential. Ayn Rand was one of the guests who watched the launch of Apollo 11, and wrote this:

"One knew that this spectacle was not the product of inanimate nature, like some aurora borealis, or of chance, or of luck, that it was unmistakably human—with ´human,´ for once, meaning grandeur—that a purpose and a long, sustained, disciplined effort had gone to achieve this series of moments, and that man was succeeding, succeeding, succeeding! For once, if only for seven minutes, the worst among those who saw it had to feel—not ´How small is man by the side of the Grand Canyon!´—but ´How great is man and how safe is nature when he conquers it!´

That we had seen a demonstration of man at his best, no one could doubt—this was the cause of the event’s attraction and of the stunned numbed state in which it left us. And no one could doubt that we had seen an achievement of man in his capacity as a rational being—an achievement of reason, of logic, of mathematics, of total dedication to the absolutism of reality."

09:06 - ELISE CLAESON OCH KONSERVATISMEN: 

Konservativa SvD-kolumnisten Elise Claeson menar att jag ägnar mig åt "den manliga härskartekniken förminskning" när jag i en intervju i Ordfront för en tid sedan hävdade att den svenska konservatismen är vek och mest handlar om livsstil.

Det var dumt sagt av mig och kan säkert missförstås. Jag borde ha sagt att den svenska konservatismen är antiintellektuell, feg och ointressant.

Och då har jag ändå inte förminskat, jag har använt förstoringsglas för att över huvud taget kunna urskilja konturerna. Många av de konservativa jag har stött på struntar i både intellektuell analys och ideologiska slutsatser. Deras vanligaste argumentationsmetod tycks vara att baktala motståndaren (t ex genom att som Claeson bunta ihop socialliberaler och nyliberaler och påstå att "liberaler" är för "statsindividualism").

Vanligast är att påstå att vi liberaler hatar familjer, gemenskaper och det goda livet. Sedan kan de triumferande säga att det finns en konservativ våg, en konservativ motståndsrörelse, bara för att folk i allmänhet vill bilda familj, anlägger trädgård och går på olivoljeprovning.

För ett exempel, se hur Claeson nästan enrollerade mig som konservativ därför att jag gifte mig och skaffade barn - det var tydligen ett brott mot den atomistiska eremitliberalism som hon har bestämt sig för att jag företräder.

Inte för att jag klagar över denna avsaknad på normativa, politiska slutsatser. Så länge konservatismen som idé är så blaskig slipper vi se den svenska socialdemokratiska statsindividualismen kompletterad med den konservativa statskollektivism som man kan ana och befara - men som få konservativa tycks ha modet att konkretisera - bakom Claesons kritik mot "det fria valet" i familjepolitiken och hennes krav på att "politiken ska värna om institutionen familjen".

Konservatismen som ideologi är tydligen så ointressant att Claesons främsta argument för den tycks vara att den vinner mer väljare än liberala idéer gör. Det är ett vågat påstående i ett land där kristdemokraterna vacklar omkring runt 4-procentsspärren, men Claeson vänder sig i stället till...Reagan och Thatcher!

Jo, det är många som vill sola sig i deras glans. Och det är intressant eftersom USA och Storbritannien många gånger före dem haft moral- och kulturkonservativa politiker som floppade. Det nya med Thatcher och Reagan var inte något moralkonservativt element, det nya var att de införde ett tydligt stråk av ekonomisk liberalism i sina partiers politik.

Dessutom var de mer moderna och mindre konservativa i många moralfrågor. Som guvernör i Kalifornien signerade Reagan den mest liberala abortlag USA har haft och Thatcher röstade som en av få konservativa för legalisering av homosexuella relationer och för att tillåta abort. Klassiska konservativa kände avsmak inför sådana modernister.

Thatcher själv sade faktiskt att hennes variant av konservatism "would be best described as ´liberal´, in the old-fashioned sense" och Reagan konstaterade att "conservatism is really a misnomer" för hans filosofi, som han menade beskrevs bättre som "liberalism" och dess kärna såg han till och med som "libertarianism".

När Thatcher och Reagan används som exempel på hur en antiliberal och moralkonservativ politik skulle vinna röster är det inte utan att man kommer att tänka på Hayeks ord:

"So unproductive has conservatism been in producing a general conception of how a social order is maintained that its modern votaries, in trying to construct a theoretical foundation, invariably find themselves appealing almost exclusively to authors who regarded themselves as liberal."

20:35 - BANKRUPTICES AND HEALTH CARE EXPENSES: 

Advocates of more government involvement in US health care often refer to a study showing that uninsured medical expenses cause 62% of all non-business personal bankruptcies.

Here is the mystery: If this is correct, why doesn’t Canada, with its government health care, have a lower rate of personal bankruptcies than the US? (0.3% in Canada, 0.27% in the US, according to Insider Online)

10:21 - SVAR TILL STEFAN JONSSON: 

Jo, det är sommartorka. I gårdagens DN Kultur skriver Stefan Jonsson ytterligare en artikel om mig (inte om mina åsikter, vilket hade varit mer överrumplande). Ambitionen är att visa att jag är "bidragsberoende" och som vanligt lämpar sig artikeln för lite fisking:

Stefan Jonsson, "Högerns idédebatt är bidragsberoende", DN Kultur, 17 juli 2009.

"Norberg har gärna spelat den utstöttes roll. Välkomnas han inte utomlands som ledande tänkare? Har inte hans ´Till världskapitalismens försvar´ översatts till hela 28 språk? Varför betraktas han då inte som seriös forskare i svensk offentlighet? Kan det bero på något annat än att Sverige är en vänstervriden ´enidéstat´?"

Det här är ett försök att ge en bild av en självgod och ömfotad författare som kräver respekt och applåder. Men var, Stefan, var? Jag har fått en nästan oproportionerligt stor uppmärksamhet i Sverige och har vad jag vet inte klagat över att det inte är mer.

Däremot har jag skrivit att det är konstigt att ett par skribenter på DN Kultur har undvikit att angripa vad jag faktiskt tycker och i stället har ljugit om vad jag tycker (och har vägrat att korrigera det). Historierna om det finns här (Malm) och här (en viss herr Jonsson). Det är något helt annat än att kräva positiv uppmärksamhet.

"Tvärdrag [SSU:s tidskrift] synar Norbergs utländska meritlista. Sant är att hans bok sprids i såväl Kanada som Mongoliet. Men enligt Tvärdrag har utgivningen skett på de nyliberala tankesmedjornas egna förlag, på deras bekostnad eller på deras initiativ."

Nejdu, förlag som Plon, Houtekiet och Gummerus m fl är inte tankesmedjor eller finansierade av dem, de tillhör tvärtom de ledande förlagen i sina länder. Däremot är det sant att boken på sina håll också har översatts av liberala institut, på samma sätt som vänsterförfattare ibland översätts av vänstergrupper som Ordfront och Atlas. Vad jag vet har DN Kultur aldrig misstänktliggjort om de böcker som ges ut där, t ex Naomi Kleins, är verkliga översättningar. Eller?

"Måhända är Norbergs bok epokgörande. Men den tycks inte klara sig på vare sig bokmarknadens eller den akademiska världens egna villkor."

Varifrån kom den slutsatsen? Sedan när är ett förlag med politiska och idealistiska ambitioner inte en del av bokmarknaden och sedan när kan deras utgivning inte vara en del av den akademiska världen? Borde det inte snarare ha att göra med hur bra boken säljer respektive hur mycket den används och hur väl den tas emot av den akademiska världen? (Betyder det annars att Klein inte klarar sig på bokmarknadens eller den akademiska världens villkor bara för att hon är utgiven av Ordfront?)

Tron att det enda som kan rymmas på en marknad är rent kommersiella intressen är för övrigt så vulgär att den aldrig skulle omfattas av en marknadsliberal. För oss är det självklart att filantropi och idealism är en central del av marknadens mångfald.

"Man kan skratta åt saken. Men den visar på det tragiska i högerns idéarv. Där talar man gärna om ´den starkares överlevnad´..."

Att skratta åt meningsmotståndaren är inget vidare sätt att bjuda in till sakdebatt. Det är det knappast heller att försöka kleta ned liberalismen med associationer till socialdarwinism.

"Fast i likhet med Norberg har sådana idéer sällan kunnat hävda sig på egna meriter. De har behövt upp­­backning. Utan storbolagens konstgjorda andning skulle de knappast existera."

Notera hur Jonsson smyger in likställandet mellan liberala tankesmedjor och storbolag utan förklaring eller exempel. Det ska bara tas för givet att det är storbolag som står för notan. Men i de flesta länder finns en bred mångfald av finansieringskällor där privatpersoner är basen. (Sverige kan vara ett undantag därför att politikerna medvetet velat beskatta bort privatförmögenheterna.)

Titta bara på Cato Institute, som jag är knuten till i dag. I år kommer en (1) procent av Catos inkomster från företag, och då inkluderas även små- och medelstora företag. 82 procent av de totala intäkterna är bidrag från privatpersoner som frivilligt donerar pengar för att de tror på liberalismens idé. Jag förstår att den styrkan i antal och den styrkan i frivilligheten oroar en etatist. Just för att det är syre som varken är konstgjort eller kommer från storbolagen.

Här skrev jag förresten om ett av Jonssons tidigare angrepp på mig (Obs, avklippt pga fel på backupen) och här om ett av hans ännu tidigare. De gångerna fick jag ingen replikrätt. Nu har jag återigen skrivit en replik till DN Kultur och återkommer om hur den tas emot.

UPPDATERING 2009-07-19 14:46: Nu har jag restaurerat min gamla fisking av Stefan Jonssons ilskna angrepp på mina åsikter ("ur kryptans djup") om miljö och den finns i sin helhet här. Den debatt jag inbjöd honom till tackade han nej till.

09:25 - GOLDMAN SACHS´ RECORD PROFITS - A BAD SIGN: 

Goldman Sachs´ record $3.44 billion profit has been welcomed as a sign that the crisis is about to end. But as Wall Street Journal points out, it is probably a sign that all the new government guarantees and bailouts have distorted tha banks´ incentives even more. It´s now in their interest to take enormous risk because potential losses can be sent to taxpayers:

"Goldman´s traders profited in the second quarter from taking advantage of spreads left wide by the disappearance of some competitors (Lehman, Bear Stearns) and the risk aversion of others (Morgan Stanley). Meantime, Goldman´s own credit spreads over Treasurys have narrowed as the market has priced in the likelihood that the government stands behind the risks it is taking in its proprietary trading books...

So for the moment, Goldman Sachs -- or should we say Goldie Mac? -- enjoys the best of both worlds: outsize profits for its traders and shareholders and a taxpayer backstop should anything go wrong. We like profits as much as the next capitalist. But when those profits are supported by government guarantees or insured deposits, taxpayers have a special interest in how the companies conduct their business."

The most market-friendly solution would be to abolish guarantees and prepare a process for seizing and winding down failing giants. But if that is not possible, WSJ want to restrict proprietary trading done by guaranteed financial entities, or to introduce a bailout tax for those deemed too big to fail, so that those institutions would have to pay for the privilege themselves.

00:10 - MICHAEL MOORE WITHOUT THE LAUGHS: 

I just read an attack on free markets that was even less impressive than the average anti-globalisation pamphlet. It´s terribly pretentious, but its strong, sweeping statements about the destructive role of markets and globalisation are never backed up with any evidence or statistics. It´s Michael Moore, without the laughs.

The text complains about poverty, without mentioning that poverty has been reduced everywhere where there has been economic freedom, and when it has to admit that some progress has been made in poor countries, it trivialises, mocks and even opposes the biggest poverty reduction in mankind´s history:

"In poorer areas some groups enjoy a sort of ´superdevelopment´ of a wasteful and consumerist kind which forms an unacceptable contrast with the ongoing situations of dehumanizing deprivation."

Instead it presents the usual complaint that free trade and institutional competition results in a race to the bottom, without presenting any new research to back it up:

"These processes have led to a downsizing of social security systems as the price to be paid for seeking greater competitive advantage in the global market, with consequent grave danger for the rights of workers, for fundamental human rights and for the solidarity associated with the traditional forms of the social State."

And part of the solution is said to be government intervention, forced redistribution and more power to trade unions, without ever analysing how these institutions have often undermined freedom, creativit and living standards.

But as I indicated, there is no reason to take this text seriously, because it just contains statements, and no arguments, statistics or research to back them up. Perhaps that´s because the writer relies completely on divine inspiration. It´s Pope Benedict XVI, in his Enclyclical Letter Caritas In Veritate.

It´s fitting, don´t you think, that the Pope combines his bizarre, reactionary thoughts on social issues with this unsubstantiated, reactionary attacks on free markets?

17:16 - KREATIVITET, INTE KVANTITET: 

"Vad gäller USA:s undergång så kan man konstatera att detta inte är första gången den har förutspåtts. Först skulle Japan ta över världen, sedan Indien och nu Kina. Det man då glömmer är den oerhört entreprenöriella kultur som finns i det stora landet i väst. I princip samtliga nya helt revolutionerande affärsmodeller de senaste 20 åren kommer från USA.

Amazon, Google, Dell, Wikipedia, Ebay, Itunes, Iphone, Facebook, Twitter, alla dessa företag har skakat om branscher i grunden. Listan är ändlös. Landets kultur att uppmuntra entreprenörskap och att hylla framgång är ett recept som slår billig tillverkning och många högskoleelever många gånger om."

- Mats Qviberg ger oss hoppet om USA åter, i Expressen.

08:09 - PERSPEKTIVSKIFTE: 

"Det får nästan alla andra göra", säger Lars Ohly när han tycker att kronprinsessan borde fixa sin bostad själv. Det är klart att hon borde, men varför sluta där? Ohlys "nästan" behövs därför att en grupp som slipper fixa är riksdagsledamöterna. Låt även dem fixa sina bostäder (övernattningslägenheter i Stockholm) själva, så skulle de nog snart införa en rimligare bostadspolitik.

09:59 - $288 000 000 000 TO DESTROY FOOD TRADE: 

In another eloquent and intelligent speech Barack Obama says that he wants Ghana - and the rest of Africa - to get rich by be exporting food.

Talk is cheap.

The 2008 $288 billion US Farm Bill that Obama supported is expensive.

14:50 - BAD TIMING: 

Do you wonder what happened to the US stimulus money? It´s slowly working its way through the political process and the economy so that it´s ready to stimulate and overheat the economy when it´s already improving.

Only 47 percent of the highly stimulative spending (only about 40% of the total package, the one with Keynesian multiplier effects) will be spent by the end of fiscal year 2010. A year later, more than a quarter is still not spent, according to the Congressional Budget Office.

08:29 - IMMIGRANTS AND CRIME: 

Ok, the time has come to speak candidly about immigration and crime. American studies shows that there is a clear correlation: Immigrants are less likely to commit crimes than native-born. This is true for the nation as a whole, for cities with large immigrant populations and for cities along the US-Mexican border, as Radley Balko explains in Reason.

One reason is that immigrants have an important stake in society, and the costs of losing that is too large. That also points to another possible correlation: Crime is low as long as immigrants are welcome and can integrate into the economy. But if the signs say "Italians Need Not Apply" (as they did), they might have nowhere to go but into crime. So a Europe that is less welcoming and has a more regulated labour market might also turn more immigrants into criminals

It´s not you, it´s me.

(Thanks Johan)

11:52 - SWEDEN IN THE ECONOMIST: 

In The Economist this week Charlemagne is impressed by Sweden´s combination of free markets and welfare state, and says that if Zurich were crossed with Sydney, you would get Stockholm (he picked a good, sunny week to visit). When explaining why Sweden works relatively well he turns to some thoughts of mine, and a forthcoming Cato essay that I have written on the subject:

"Sweden’s big state works because it is Swedish, not because it is big, says Johan Norberg, a liberal economist. The country has had an efficient bureaucracy for 200 years. The public sector expanded only in the 1950s, after a century of astonishing economic growth driven by free trade and free markets (from 1850 to 1950, average incomes multiplied eightfold, as a poor peasant society was transformed into one of the world’s richest countries)."

It would be hard to object to that (apart from the attempt to make an economist out of me).

11:02 - POWERPAREN :-): 

Jag är inte bara gift med en förtjusande kvinna. Tillsammans har vi tydligen en hel del makt också...

10:43 - KONSERVATISM I MELLANMJÖLKENS FÖRLOVADE LAND: 

Roland Poirier Martinssons korståg för konservatismens fortsätter, nu på DN Debatt, där han påstår att kristdemokraterna skulle kunna bli större om de blev mer konservativa. Men trots en påkostad opinionsundersökning och en rad fokusgrupper har Poirier Martinsson inte lyckats visa så mycket mer än att de flesta svenskar är emot daltande med brottslingar, för välfärdsstaten och arbetslinjen (och snusexport!).

Om det är konservatism så är det en "vi-gör-som-vi-alltid-gjort-och-tycker-aldrig-något-som-stör-bordsdamen"-mellanmjölkskonservatism och det täcks väl redan ganska väl in av fyra-fem partier med 80 procent av väljarna bakom sig (inklusive kd). Poirier Martinsson redogör inte för några siffror som tyder på att svenskar vill hindra aborter, missgynna alternativa familjebildningar, betona kristendomen i politiken mer el dyl.

Det är möjligt att kd skulle vinna på att bli mer antiliberalt i kultur- och livsstilsfrågor, men det finns inget i denna artikeln som ger stöd för den tron.

07:47 - MARY POPPINS AND THE US POSTAL SERVICE: 

As you might have noticed from my absence I have left for Summer - I am on the west coast for my brother´s wedding and now on my way to the music festival in Arvika. But after I left Stockholm, The Economist´s Charlemagne travelled there, and was impressed by the public services: If it is a nanny state, it is a Mary Poppins nanny state.

I offer my own explanation: Bureaurcatic competence was there first, and that´s the reason why Swedes could get big government to work relatively well (relative to other countries). More government in the US would not get them a big version of Sweden, it would get them a big version of the US Postal Service.

And if you want the historical reason for Sweden´s exceptionalism I think that in a small, homogenous country without feudalism and invaders, people who became part of the bureaucracy didn´t see themselves as belonging to a more exclusive group with privileges, and people and voters never expected or allowed them to.