Top10 Lists

In Defence of Global Capitalism
Globalisation is Good


Ny bok: Hjärnrevolutionen. Köp hos Bokus eller Adlibris.

More news ->


Search the site with Google:


GlobLog - November 2005
A direct link to each entry is obtained by using the button below the entry.

Wednesday, 30/11/2005:

17:23 - ON THE SILK ROAD: 

My Asian journey now continues in China. Yesterday I was in Hong Kong, invited by the impressive Lion Rock Institute and I had to find the time for a lecture and for news paper- television- and radio interviews about the forthcoming WTO meeting during my 8 hour stay. But someone half-joked that this is the normal pace of life in Hong Kong, the poor rock with 7 million inhabitants, that became one of the richest places in the world, with the help of complete, unilateral free trade.

Today I have gone North to Guangzhou (Canton), which is one of the world’s oldest international trade citites, more than 2 millennia old. And later on, the region became the origin of the Silk Road, that connected China with the Arab and European countries. And in this modern era of globalisation, Guangzhou once again thrives as a trading center, partly because of the investments from Hongkong, professors at the university told me.

Monday, 28/11/2005:


I’ve had no access to mail or blog in the last few days, but it turns out that it is the Swedish internet supplier who had the problem, not the Indian hotels. They are surprisingly well-equipped in Dehli and Bombay.

During my silence I have published this in Sweden:

Friday: Published an article with Karl-Johan Karlsson in Svenska Dagbladet (pdf) on how public service television in Sweden did there best to promote John Kerry in the US election. For example, twice as many American Kerry supporters spoke on Swedish television, as Bush supporters, and SVT systematically reported on the gallups where Kerry was ahead, and not on the majority, where Bush was ahead.

The article is based on a report by Karl-Johan Karlsson. Read more at his blog, Högkvarteret.

Saturday: I started a new career as a panelist in Expressen, where I´ll respond to questions on Saturdays about politics ahead of the Swedish election next year. It´s not on line, but here are my first responses:

• Hur stor är chansen/risken för att Fredrik Reinfeldt blir statsminister nästa höst?

Blott 35 %. När man vinner väljare genom att vara nära (s) är det också nära för dem att hoppa tillbaka. Och sossarnas mångmiljardmaskin med myndigheter och fack kan svartmåla ihjäl en opposition.

• Vilken fråga skulle du driva för att vinna valet?
3 miljoner som arbetar ihjäl sig kan inte försörja 9 miljoner. Gemensam ekonomi med grannen kräver att han jobbar om han kan. Och kan jag inte vinna valet på arbetsmoral så är landet ändå kört…

• Vem vill du ställa i skamvrån den här veckan?

Metalls Göran Johnson, som nu talar om behovet av fri företagsamhet. Varför talar mäktiga socialdemokrater bara sanning när de avgår?

Thursday, 24/11/2005:


I just gave the Julian Simon Memorial Lecture at the Liberty Institute in New Delhi.

Yesterday I visited Fatehpur Sikri, outside Agra. That is not just one of the most beatiful cities on the planet, built entirely in red sandstone, it also has political significance. It was the capital of the Muslim Mughal Empire in India for a few years in the 16th century before it was abandoned (probably because of a lack of water).

When walking through the buildings and rooms in the city, you see Muslim symbols, combined with Hindu and Christian symbols. And on walls and pillars you also often see the star of David side by side with Chinese and Buddhist influences. This was because the Mughal emperor Akbar (1542-1605) who built the city, tried to create harmony between religions and respect all faiths.

Akbar had three wives, one Christian, one Muslim and one Hindu. And he tried to teach Europeans the value of freedom of religion. In a letter to Spain’s Philip II in 1582, right in the middle of the Inquisition, Akbar wrote:

"As most men are fettered by bonds of tradition, and by imitating the ways followed by their fathers, ancestors, relatives and acquaintances, everyone continues, without investigating the arguments and reasons, to follow the religion in which he was born and educated, thus excluding himself from the possibility of ascertaining the truth, which is the noblest aim of the human intellect. Therefore we associate at convenient seasons with learned men of all religions, thus deriving profit from their exquisite discourses and exalted aspirations.”

That’s important reading for those who think that Islam can’t be combined with religious tolerance – whether they are hostile to Islam or advocates of it.

Saturday, 19/11/2005:


Förresten, en sista sak innan jag sticker: En vänster som är uppriktigt engagerad i kampen mot rasism och fördomar tycker jag borde ta en rejäl, självkritisk diskussion om den nedlåtande fackliga attityd mot öst- och centraleuropéer, som Maciej Zaremba nu har skildrat i fem artiklar. Det var inte de förkättrade liberalerna som skrek "Go home" på svenska gator år 2004.


Tomorrow I am leaving for India, and after that I am going to China, to lecture for institutes and universities and to promote translations of my book. For two weeks I will be out of touch, and I won´t blog as much as usual. But I´ll leave you with something to think about during that time:

How large is Sweden´s unemployment? Mats, an economist and a friend of mine just showed me the truth behind the statistics from SCB, Swedish Statistics.

The official rate is 5.4 percent (242 000 people). Not too bad, and closer to economies like US, UK, Ireland and Australia than to continental Europe. But something is strange. Sweden has decided to measure unemployment differently from other countries. For example those who are looking for a job, but who are studying meanwhile, are not included in the workforce or the unemployment. Contrary to ILO´s recommendations, and unlike almost all other countries. That´s another 87 000 people.

Furthermore, there are more than 121 000 persons who are unemployed, and are therefore in special, tax-funded projects, which will - the theory is - increase their ability to get a job later on. They are not counted as unemployed in the statistics. Isn´t that a bit too convenient?

Here are the real numbers of unemployed in October 2005:

Unemployed, officially: 254 000
Unemployed, studying: 87 000
Unemployed, in projects: 130 000


As a percentage of a workforce of 4 579 000 (in which I now include the 87 000 studying, but job-searching), that gives us a rate of 10.3%.

10.3% unemployed - that´s the number you should use every time you compare the Swedish unemployment rate with other countries. And that´s much closer to France (9.8%) and Germany (11,6%), than to the Anglo-Saxon economies. Anyone who uses the 5.4%-rate is helping the government to hide the real facts, whether they know it or not.

(Furthermore, we would double that rate if we include (pdf, p. 61) the 10% on disability pension, and more than 2% on long-term sick-leave. But other countries also hide those people from the statistics, so that´s not the point here.)


In 1998 I published a book on classical liberalism in Sweden 1760-1980, but far too little has been written on that aspect of Sweden´s history. So it´s with great joy I can recommend two new books. I haven´t read them yet, but they look promising:

Patrik Jonsson:
Handelsfrihetens vänner och förbuden
A dissertation on free traders in early 19h century Sweden, and their succesful fight against protectionism and prohibitionism.

Sture Eskilsson:
Från folkhem till nytt klassamhälle - Ett högerspöke berättar
At last memoirs from the modest pioneer who got Swedish business interested in free markets and liberalism in the 1970s.

Thursday, 17/11/2005:

21:10 - NORMALITY: 

"Nationwide, 163 cars were burnt [in France last night] - almost down to the levels seen before the riots began last month.
National Police Chief Michel Gaudin said on Tuesday the decline showed France was ´getting back to normal´."
- BBC News

So the good news is that things are back to normal. The bad news is that something like that is the normal state of affairs.


"When you choose to fight for free trade, you sign on for life. Like Jaws in James Bond films, protectionism rises again and again, taking ever-new forms."

- Jagdish Bhagwati, via Hong Kong blog.


Vid det här laget har Esbatis och Etzlers klumpiga härskarteknik smulats sönder, inte minst av kommentarerna på Ebsatis egen site. Jag är tacksam över att det är så många som orkar diskutera med dem sakligt. Samtidigt skulle jag vilja säga att det farliga inte är att de mest extrema personerna inom en liten vänstersekt ("Nationalvänstern", med Arenas terminologi) använder smutskasning som metod för att slippa konfrontera de egna idéernas tillkortakommanden, det enda som händer är att de förlorar all resterande trovärdighet. Det riktigt farliga är att inte heller den högsta politiska ledningen i Sverige vågar diskutera det växande utanförskapet som vår politik skapar.

Så här skrev Margit Silberstein i Dagens Industri i går:

"Vid nästan varje möte med det verkställande utskottet [i (s)] under det här året har Nalin Pekgul beskrivit atmosfären i Tensta. Hon har berättat om sin son som kommer hem från skolan och säger att man ska hata kristna. Han säger att hans mamma måste bra slöja, annars är hon ingen riktig muslim. Det som mött Nalin Pekgul i verkställande utskottet är, enligt dem som själva var med, den totala tystnaden.

Nalin Pekgul har också försökt prata enskilt med statsminister Göran Persson, finansminister Pär Nuder, förra integrationsministern Mona Sahlin och nuvarande integrationsministern Jens Orback.

Ingen har visat något uttalat intresse.

Häromdagen gick hon ut i radion och berättade om varför hon lämnar Tenta. Något stöd har hon inte fått, från vare sig Göran Persson eller ansvarig minister, Jens Orback. Tvärtom har hon varit ganska ensam. Jens Orback har förminskat Tenstabon Nalin Pekguls rapport från hemorten och reducerat hennes bild till en enstaka persons upplevelse."

Så förfalskar man sin egen världsbild: Om man inte har lösningen så förnekar man att problemen finns. Eller så kanske Sahlin, Orback m fl är rädda att de ska bli utdömda som islamofober om de diskuterar problemet? Arbetaren, Etzler och Esbati gör ju sitt bästa för att döda en diskussion på så vis. I så fall har jag bara följande frågor:

Om detta var en kristen miljö, och en toppolitiker från regeringspartiet vittnade om att barnen kom hem från skolan och sade att man måste hata muslimer - skulle den som såg det som ett problem vara nazist och "kristenofob"? Eller är det just muslimer som ska tvingas anpassa sina liv efter de mest radikalkonservativa och fundamentalistiska elementen, medan vi aldrig skulle acceptera det i någon annan grupp? Kan man tänka sig något mer nedlåtande och förolämpande sätt att betrakta muslimer?

Och sedan när är fundamentalisterna så representativa för islam att motstånd mot deras idéer är "islamofobiskt"?

Wednesday, 16/11/2005:


"The troubled suburbs are the extreme expression of a country which despairs for the future. They are not another France but France as we have built, and managed it, for the past 30 years."
- Interior minister Nicolas Sarkozy (via Dick Erixon)

"The French social model is not a model, since no-one wants to imitate it, it is not social since it leads to record unemployment and it is not French since it is based on class struggle and a refusal of reformism"
- The ex-minister Patrick Devedjian (thanks Jacob)


Min mailbox har fyllts med uppgivna och aggressiva mail mot herrar Etzler et consortes. Tack för alla sympatiyttringar! Mailskribenterna har två olika teorier om deras islamofobhaverier:

a) De är intellektuellt ohederliga, och har inget emot att ljuga om motståndare om de tror att de tjänar på det. Som Sebastian skriver:

"Ställd inför en svår fråga erkänner en hederlig vänsterman som Svenning att vänstern inte har svaren på hur utanförskapet ska brytas, medan en ohederlig vänsterhuligan som Etzler skriker att den som ställer frågan är nazist..."

b) Den andra teorin fgår ut på att de tror på vad de skriver, men att de helt enkelt har automatiserat argumentation via invektiv. Vi var tyvärr många som kallade motståndare fascister när vi var 15 år, eftersom vi trodde att det skulle skrämma bort dem från de åsikter de hade. Gudskelov mognar de flesta när de lär sig att argumentera i sak och i takt med att de lär sig vad fascism var. Men alla når inte det stadiet. Som Anna skriver:

"När debatten handlade om ekonomi försökte de påstå att alla motståndare var bolagslakejer som hade ekonomiska intressen att vara emot dem, nu handlar den om utanförskap och invandring, och då påstår de att alla motståndare är rasister. För dem betyder orden inget längre, den gemensamma nämnaren är att de har vant sig vid att debatt handlar om att fula ut och misstänkliggöra."

Jag måste säga att jag har svårt att sätta mig in i denna psykologi och tar inte ställning. I stället väljer jag nu att åberopa den första regeln för debatt på nätet - Godwins lag:

"As a Usenet discussion gets longer it tends to get more heated; as more heat enters the discussion, tensions get higher and people start to insult each other over anything they can think of.  Godwin´s Law merely notes that, eventually, those tensions eventually cause someone to find the worst insults that come to mind - which will almost always include a Nazi comparison...

If someone brings up can be used as a fair excuse to end the thread and declare victory for the other side."


Via Esbatis blogg hittar jag följande citat från Aron Etzler i kommunistiska Flamman:

"Norberg, tidigare lätt världsfrånvänd nyliberal går numera ner sig i allt brunare vatten. I Frankrike är det nu enbart politiker av Jean-Marie Le Pens typ som vill ge Islam skulden för kravallerna. I Sverige är Norberg först med denna tes."

Det intressanta är inte att Etzler inte har fattat ett dyft av min artikel - där jag gav den franska staten skulden för kravallerna. Det är inte lätt att läsa innantill. Det överraskande för mig
som anhängare av fri invandring är den oblyga nazibeskyllningen. Det är så osmakligt och osakligt att jag inte kan tolka den på annat vis än att Etzler och vänstern är livrädd. De fattar att debatten om socialstatens ansvar för utanförskapet kan bli den murbräcka som river deras idébygge. Då måste de desperat vända bort vår uppmärksamhet med lite teateråska.

Esbati själv spånar för övrigt vidare på samma spår, och försöker smutskasta Stockholm Spectator som blåbruna, patologiska muslimhatare. Jösses.

En fundering förresten - om man är nazist om man säger att den totalitära islamismen är dålig, gäller detsamma om man säger att den kristna högern i USA är dålig? Eller är det bara islams olika inkarnationer som aldrig får kritiseras? Kan inte Arbetaren, Esbati eller Etzler förklara för mig? Ni verkar så väluppfostrade i vett och etikett.

Tuesday, 15/11/2005:


"To break the logjam, the EU and the US must go further, within the negotiations, on agriculture. We must reduce trade distorting subsidies; we must see a credible end date for export subsidies; we must put an ambitious limit on the number of sensitive products that can be afforded extra protection. In return Brazil, India and others must move on cuts in industrial tariffs, services liberalization, with proper flexibility for developing countries that need to sequence their commitments in line with their development needs."

- Tony Blair yesterday, a statesman who will at least be remembered for trying. How do the others want to go down in history?

10:28 - DAGENS CITAT: 

"Man kan säga att en sak gjorde Pål Hollender bra. Det lär stå i kontraktet med de kvinnor han utnyttjade i Riga att ´Buy Bye Beauty´ [som påstår att varannan Rigaflicka är prostituerad] inte får visas i Lettland. Därav kan alla journalister dra en lärdom. Har du gjort ett reportage som inte tål att visas där det gjordes är du förmodligen ett svin. Och har du den klausulen i kontraktet är du ett svin med adekvat självmedvetande."

- Maciej Zaremba i tredje delen i artikelserien "Den polske rörmokaren".


- Stockholm Spectator ger Arbetaren rejält på moppe för dess påstående om att jag sysslar med "lumpen islamofobi".

- Men när jag läser dagens DN förstår jag plötsligt att jag kan ha missuppfattat Arbetaren. Fredrik Malm och Makan Afshinnejad tyckte att det var olämpligt av (s) att gulla med anhängare av terrordåd. Därför anklagas de i dag av s-representanter för främlingsrädsla och islamofobi! Som om terrorister skulle vara representativa för utlänningar och muslimer...

"Islamofob" betyder alltså ingenting längre, det är bara vänsterns nya skällsord. Det betyder "vi tycker inte om dig", kanske med tillägget "vi vet att vi inte klarar av en debatt i sak om utanförskap och fundamentalism så därför tänker vi förolämpa dig i stället".

Monday, 14/11/2005:


Jag tror aldrig att jag har blivit kallad rasist eller islamofob. Det kanske har att göra med mitt 15-åriga engagemang för fri invandring, eller med att jag mer än de flesta har påpekat att det inte är islam i sig som skapar fundamentalism och terrorism. Nåväl, någon gång ska väl vara den första. I veckans ledare hävdar syndikalistiska Arbetaren att jag ger uttryck för "lumpen islamofobi" i min Expressenartikel
om upploppen i Frankrike.

Även om de inte är tydliga med vad de påstår att jag hävdar så låter de mig i alla fall bli den ende namngivne representanten för åsikter som ”det är en funktion av islam att starta kravaller och döda” och ”enda lösningen är att skicka tillbaka muslimerna till sina hemländer”.

Det har inget som helst att göra med vad jag skriver i min artikel - jag skriver att utanförskapet har skapats av den franska staten, och eftersom det drabbar muslimer riskerar det att leda till våld och till att isamistiska radikaler får allt mer inflytande.
Ungefär samma sak som Nailn Pekgul har sagt om Sverige. Ingenstans har jag talat om religion som orsak eller talat om att någon ska skickas tillbaka, av det enkla skälet att jag inte tycker så.

Tycker Arbetaren att debatten om det europeiska utanförskapet är så svår och obekväm att de måste ljuga om motståndarnas ståndpunkter?


Fredrik Erixon, one of the best free trade-economists out there, just started a Hong Kong Blog in English, about his thoughts on the Doha Round, and on the need for more trade liberalisation.

At the same time, Erixon relaunches the improved and updated, the Swedish free trade-portal that I started in 1999.


"Today, India produces 204 million tons of grain annually. To produce that quantity with 1960s techniques would require cultivating three times as much land. If India had stuck to traditional methods, by now it would be seeing millions of deaths from starvation every year while simultaneously losing nearly all its wildlife habitat."
- John A Baden: "Dying for ideology"


"Bové and I think alike"
- Vandana Shiva comes out in favour of EU protectionism´s most charismatic spokesman, in DN Ekonomi today.

Sunday, 13/11/2005:


In Godmorgon, världen! this morning, we got to hear the Indian luddite Vandana Shiva, explaining that the 1960s and 70s "green revolution", with better crops and modern technology that tripled harvests and saved the lives of hundreds of millions in developing countries, is nothing but "violent agriculture". According to Shiva, it is more modern to go back to pre-industrial agriculture.

The reporter (who referred to the anti-globalisation movement the "global movement for justice") never asked Shiva how many people would be able to survive if she were to decide. So to get some dosis of reality, we must consult FAO, the UN´s food and agricultural organisation:

Food availability per capita in Asia:
1969/71: 2090 calories
1999/01: 2710 calories

Undernourished in Asia:
1969/71: 40%
1999/01: 16%

Friday, 11/11/2005:


När man läser Maciej Zarembas avslöjande artikel om Vaxholmskonflikten i Dagens Nyheter i dag blir man chockad över hur Byggnads kan blåljuga så för att slänga ut utländska arbetare, och man blir ledsen och arg över att den politiska apparaten, medierna, ja, snart sagt hela det svenska samhället utgick från att det var letterna som ljög när ord stod mot ord. Men framför allt blir man lycklig över att det finns journalister som Zaremba, som letar där andra inte tittar.

Sätt dig ned bekvämt i vardagsrummet eller ett café i helgen en halvtimme och läs igenom Zarembas viktiga artiklar om en av vår tids mest centrala frågor, och fundera på vad de säger om mentaliteten i vårt land. Och sedan kan du se fram emot hans nästa artikel i serien.


On morning television today, Stig Malm, the pleasant former boss of the trade union LO, claimed that Sweden has the lowest unemployment rate in the EU. I protested and said that we are probably the eight or ninth country. When Göran Persson made the same claim, Johnny Munkhammar checked with Eurostat, and it turns out that my most pessimistic guess was correct: We are no. 9.

And then this rate doesn´t include those in labour-markets projects, on sick-leave or disability pension, which would give Sweden almost 20 percent or the working-age population in unemployment.

Thursday, 10/11/2005:


The above travesty from Zaremba´s important article illustrates how Swedish leftist trade unions betray their old internationalism when faced with the new labour mobility in Europe. The text says: "Workers of the world: Stay where you are".

21:10 - FRENCH FEARS: 


- The number of Polish plumbers in France, who scared the country to vote against the EU constitution. According to Maciej Zaremba´s fantastic first DN article about workers in Europe.


Min kompis Andreas skickade mig nyligen följande härliga omvärldsanalys:

"I natt hade jag ett svårt fall av sömnlöshet så kl 4 läste jag DN (8/11). Eftersom de delar av tidningen jag vanligen läser inte räckte till så började jag slöläsa kontaktannonserna. En intressant iaktagelse;

Av ´kvinnor söker män´ i Stockholms län så önskade fyra en rökfri man och tre en man med ´Borgerliga Värderingar´. Om man delar in kvinnorna i under och över 40 så skrev ingen under 40 att de sökte en icke-rökare medan två sökte en man med borgerliga värderingar. Man kan alltså av urvalet dra slutsatsen att för att bli en attraktiv man i Stockholm så spelar det ingen roll om man röker men man bör hålla sig på högerkanten politiskt. Intressant trend!"


When I debated Olle Svenning about the French model on the radio earlier today, he denied that it was difficult to fire employees in France. Really?

I took a look at the World Bank´s Doing Business report. 155 economies are ranked according to the ease by which businesses can hire and fire. France is no. 142, after Paraguay and Mozambique. Sweden´s very regulated labour market is no. 86.

The hiring cost in France as percent of salary is more than twice the OECD average, and on the whole the French labour market is slightly less free than the average in Sub-Saharan Africa.

You don´t need your imagination to see what happens when you make it expensive and risky to hire: On average, startup comapnies in the US 1992-97 expanded their staff by 161 percent within two years. During the same time, the much fewer French startups expanded their staff by 13 percent.  (Olaf Gersemann: Cowboy Capitalism, p 198)

Wednesday, 9/11/2005:


Jag debatterade nyss Frankrikes problem med Aftonbladets Olle Svenning i Studio Ett, och jag argumenterade för att segregationen bara kunde brytas med liberalare arbetsmarknader. Vi nådde naturligtvis ingen konsensus, men Svenning - som förklarade att han "aldrig varit så pessimistisk som nu" om Frankrike - bjöd ändå på en överraskande ståndpunkt för att komma från en vänsterman:

– Jag ska utan vidare ge Johan Norberg rätt på en punkt. Vänstern har ett svar när det gäller att hålla kvar folk i jobbet, att skapa hyggliga villkor för dem som finns inom arbetslivet. Men en stor svårighet ligger i att folk ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Det finns begränsningar, det finns utestängningseffekter, som drabbar invandrarungdomarna väldigt hårt...

– ...Har vänstern ett svar på hur jobben ska kunna bli fler?

– Vänstern har inget svar på det, det kan man absolut inte säga.

– Är inte det ett jätteproblem?

– Jovisst…



If I had to explain the French problem in one number, that would be it.

The French minimum wage is 61 percent of the country´s median wage. That means that if you are only 60 percent as productive as the median Frenchman - because of a lack of education, experience or language skills - it is forbidden to hire you. And then you will probably not get more productive and experienced, and you will not improve the language. You are out in the cold.

In the US the number is 36%, in Canada 43%.

(Numbers from Jennifer Buckingham, ed. State of the Nation, 2004, p 112)


Nu har du åter chansen att söka till Stureakademin, Timbros exklusiva, årslånga utbildning för frihetliga studenter, som jag ofta medverkar i som lärare. Missa inte denna chans om du är nyfiken på liberalismens idéer, deras tillämpning och framför allt en ständigt pågående diskussion om dem i en intellektuellt nyfiken grupp. Sista ansökningsdag är 7 december.

Läs mer här.

13:08 - WHO IS "CHINA" ANYWAY?: 

A lot of American commentators are very scared when the Chinese sell them cheap computers. They shouldn´t be. And not just because cheap computers are nice. In fact, it isn´t really "China" that sold them the computer. American brainpower did, with the help of cheap Chinese labour. I just learned that when a Chinese computer is sold, 75 percent of the profits are transferred to the American economy, because it was Americans that invested in the research and development.

(From Professor Dawei Cheng at a National Board of Trade seminar earlier today.)

Tuesday, 8/11/2005:


Anders, en av mina läsare, skriver till mig att jag drar för långtgående slutsatser:

"Den sociala modellen i USA 1992 var inte den franska, och ändå blev det kravaller. I ljuset av det är det lite svårt att hävda att den franska modellen orsakar kravallerna."

Med anledning av det skulle jag vilja förtydliga:

1. Jag anser inte att sociala modeller över huvud taget skapar kravaller, det är människor som gör det.
Kravaller i sig bevisar ingenting, det utövas även medelklassungar som har varit på fotboll. Men jag tror att vissa sociala modeller skapar utanförskap och hopplöshet, och det kan vara en grogrund för våld. Det är vad min artikel handlar om.

2. Jag anser att LA 1992 var ett misslyckande för USA, närmare bestämt visade det hur landet misslyckats med relationen mellan svarta och andra grupper. Och det har att göra med en månghundraårig tradition av slaveri, rasism och sedan 1960-talet felkonstruerade socialprogram.

USA:s svaghet är att det har misslyckats med relationen till den grupp som tvingades till landet. Europas svaghet är att vi har misslyckats med relationen till de grupper som har kommit hit frivilligt.


After my Expressen article, I´ve been asked for some comparative statistics. Here you go:

                                   US      UK      France
Unemployment %            5.1     4.7      9.8           
% of that long-term         13      21       41      
Very satisfied with life %   58     33       18           


In Expressen today I write (in Swedish) about why the riots in France, now in their 12th night, is the end of the "European social model". A stagnating economy, labour market regulations and welfare dependency have created enclaves of mass unemployment and hopelessness in French cities, that hurt they young and the immigrants the most. When they don´t see how good behaviour, education and hard work can give them a better future, they have nothing to lose from isolating themselves from such a society - and attacking it.

The question is not why this is happening in France, the question is when it will happen in more European countries.

Monday, 7/11/2005:


The Swedish National Board of Trade just published an interesting report, Open for Business? (pdf) by Henrik Isakson, which shows how open the Quad - the EU, the US, Canada and Japan - is for trade. It wouldn´t be easy to create a free trade index, since they all have their strengths and weaknesses:

"The EU has its main problems concentrated in the agricultural sector: high agricultural support, high tariffs, export subsidies and the special safeguard. The US is using trade defence instruments extensively and imposes high tariffs on developing countries. Canada’s weakest parts are its very high tariffs for textiles, dairy and poultry and an apparent unwillingness to open up for services imports in some sectors. Japan has agricultural support levels and tariffs that close its agricultural market. It also has various regulations hindering services imports and erecting non tariff barriers to industrial imports."

22:52 - THIS IS NOT AN AD: 


I just wanted to draw your attention to the fact that two friends of mine have recently published well-written books on important subjects in English: Johnny Munkhammar has written about the trends that doom the European welfare state in European Dawn, and Fredrik Segerfeldt explains how private investments and the price mechanism can give the world´s poor access to clean, safe water, in Water for sale.

They are the kind of fact-filled books you want to read with a pencil in your hand.


"- That´s not desirable. France would appear ridiculous."

Dominique de Villepin, now France´s prime minister, reacts to the information that the American-led war against Saddam Hussein would probably be a short one, at a meeting at the Quai d´Orsay. Quoted in International Herald Tribune. (Thanks Peter)

10:14 - CORRECTION: 

Happily, it looks like I had the wrong information when I included Estonia among the EU countries that support France´s obstructions and demand for "red lines" in the agricultural talks at the WTO. Thanks Jüri - and sorry Estonia!

If someone has definite information on Estonia´s position on EU´s WTO position, please let me know.

01:17 - USA-BILDEN: 

Ett par nedslag i söndagens nyhetskväll:

- President Bush intervjuades i Agenda och råkade återigen hitta på ett nytt ord när han sade att FN "inte alltid är oövergripbart begripligt". Omedelbart tolkades felsägningen som att han åter visade hur ointelligent han är, och imorgon kommer tidningarna att citera det hånfullt.

- Efter elva dagar av våldsamma upplopp i New York har kravallerna nu spridit sig över hela USA. En stor del av Aktuelltsändningen ägnas åt våldet, och i kommentarer förklarar man den utbredda fattigdomen i USA, och intervjuar Bo Inge Hansson som säger att detta visar den sociala skevheten i den marknadsliberala modellen. Efter att tusentals bilar förstörts och ett tiotal poliser skottskadats toppar med bilder och med Wolfgang Hanssons analys att kapitalismen har kollapsat och att alla kräver Bushs avgång.

Nej, så var det naturligtvis inte. Det var Göran Persson som intervjuades och sade fel, och därför noterade ingen det och ingen tidning kommer att citera honom. Och upploppen äger rum i Frankrike, och därför väcker ingen frågan om hur den franska socialstatsmodellen har skapat massarbetslöshet och segregation. Aktuellt informerar bara, utan att kommentera, och har ren actionrapportering, utan analys, som (i skrivande stund) sjättenyhet.

Sunday, 6/11/2005:


"France seems to be slowly coming apart... even more worrisome than the lackluster economy, structural rigidity and persistent social problems that Mr. Camdessus described is the absence of hope among the French people—a complete lack of faith that the future might bring something better in what has become the last collectivist nation in the Western world...

From early childhood on, a Frenchman walks into a centralized universe worthy of the late Soviet regime. Public schools boast a rigid structure inimical to learning, where all creativity and ambition are killed off...

Then there is our chronic unemployment, which for the past 20 years has oscillated between 8.5% and 12%. The main victims are our youth, those between 15 and 24. Only 25% of this age group is employed, compared with 54% in the U.S. People stay unemployed over 16 months on average in France, while in the U.S. it´s less than five months. No wonder the young feel so insecure and vulnerable."

- The young French liberal Aurélien Véron in Wall Street Journal, 28 April 2005.


There were a lot of discussion about poverty in Eastern Europe and the former Soviet Union a couple of years ago. But in the last few years we haven´t heard much. Could it be because things are getting better?

According to the new World Bank report Growth, Poverty and Inequality in ECA, about 40 million people have pulled themselves out of poverty (<$2 a day) in the region´s 27 countries, 1998-2003. Impressive economic growth has reduced the proportion in poverty from 20 to 12 percent in the last five years.

Doesn´t that deserve a headline?


This weekend, the US failed to create momentum for a Free Trade Area of the Americas, since it wants to keep wasting billions in subsidies on farms that would be able to survive without them (in which case they don´t need them), or wouldn´t (in which case they don´t deserve them).

Unfortunately it looks like a miniature version of what is going to happen in the WTO negotiations, when France is allowed to block moves towards liberalisation of agriculture.

Speaking of the Americas, this is interesting reading:

- Cadal ranks economic freedom and transparency in Latin America. And there is a strong correlation between freedom/transparency and economic development. Chile has the highest ranking, way ahead of Uruguay and Costa Rica on 2nd and 3rd. Haiti, Venezuela and Paraguay has the lowest ranking - even lower than Cuba.

- This years´ Latinobarómetro poll, published in The Economist, shows that the rumours of a leftist, antiglobalist backlash in the region are exaggerated. In every country, a clear majority says that a market economy is the only means by which their countries can develop. Privatisation is getting a little bit more popular, and only in the Dominican republic more than 10% think that Chavez´ Venezuela is the country they trust most.

It´s interesting to combine the two reports. Then you see that belief in democracy is strongly correlated with more economic liberalism and less corruption. Democracy is most popular in pro-market countries like Costa Rica, Uruguay and Chile, whereas as many as 44% in more anti-market Paraguay say that an authoritarian government can be preferable to a democratic one.

Friday, 4/11/2005:


Chadie svarar sympatiskt på mitt svar på hennes utmaning att öppna min blogg för kommentarer. Och hennes uppmaning att visa respekt för varandra på nätet är viktig för oss alla: Om vi tror på styrkan i våra argument kan vi också kosta på oss att vara artiga, undvika respektlöshet och personangrepp och låta våra idéer tala.

Tyvärr tror jag ändå inte att det kommer att räcka för välbesökta sajter. Det räcker att en minimal och envis minoritet vill sabotera för att de ska tränga ut den goda dialogen.

Men hur kul har de egentligen? De borde lyssna på Michelangelo: "Criticize by creating".


(I know, that´s not a 100% fair interpretation of the ongoing riots in Paris, but not less fair than any of the attacks on the "Anglosaxon ultraliberal" model French politicians would have indulged in had they taken place in UK or the US.)

Tuesday, 1/11/2005:


Here in Turkey an important step in a liberal direction was just taken. Gay-rights organisations used to be harassed when they worked publicly, and recently Ankara’s governor’s office told prosecutors to ban the new gay-rights association KAOS-GL.

But the prosecutor refused. The Economist writes:

”Ten days later, it was announced that no charges would be filed against the gay group. Citing the European Convention on Human Rights, a prosecutor, Kursat Kayral, said that being homosexual did not mean a person was immoral. ’Those who study morality’, he added, ’would all agree that the most precious right for human beings is the right to exercise their free will.’ This was the first time officialdom had ruled in favour of gay rights: new ground not only for Turkey, but for the Muslim world.”


Send this page to a friend
Adapt this page for print

For technichal inqueries regarding this site, please contact